8/4 Sista biten till Havanna.

Så var det dags att ta tag i den sista sträckan fram till Havanna. Det är en distans på ca. 40 Nm.

Vi är morgonpigga och lyfter ankaret strax innan klockan 6 på morgonen. Det blir frukost medan vi är på väg ut genom inloppet.

Idag är vinden lite annorlunda och vi kan gå raka sträckan längs Kubas nordkust.

När vi närmar oss Marina Hemingway som den heter ropar jag upp Customs och blir anmodad att komma in i hamnen och lägga till vid deras brygga.

När vi väl lagt till vid deras brygga kommer en dam ombord för inspektion och pappersifyllande. Efter ett tag säger hon något på spanska och vi fattar vad hon menar för bland det vi inte förstod fanns ordet perros. Dom skulle alltså ta ombord, inte en, utan 2 hundar för att kolla om vi hade narkotika ombord. Pia och jag satt lugnt kvar i kajutan. Vi har varit igenom båtens alla hörn och har inte haft några okända gastar ombord så vi var helt säkra på att båten var ren.

En av hundarna var väldigt intresserad av någonting runt mastbalken, men där fanns bara några rörkopplingar undanstuvade. Man kan undra varför de luktade så intressant.

Sedan kommer de mystiska frågorna. Förutom de vanliga om telefoner så ville dom veta om vi hade cyklar och det har vi ju. Vad är kulören på dessa frågar hon. Rojo y Azul (Röd och Blå) svarar vi.

Detta var inte nog utan hon ville se cyklarna också. Herregud tänker man då, vad ska det vara bra för? Ingen kuban kan väl smita från ön med en cykel.

Det gällde att bita sig i läppen och utföra en uppstuvning som hette duga. Det är nämligen så att vi inte har använt våra cyklar sedan vi var i Las Palmas på Kanarieöarna för över 2 år sedan och de ligger längst ner i en av de stora djupa stuvarna i sittbrunnen. Det betyder att jag är tvungen att packa upp all segel, alla tillbehör till dingen, sittbrunskapell och lite annat smått och gott. Sedan dög det inte att se att cyklarna fanns där. Nä, dom skulle upp och säckarna öppnas så att damen kunde fotografera varje cykel. Det gick nästan inte för sittbrunnen var så belamrad att det inte fanns någon yta att sätt ner en fot på. Efter detta var myndigheterna nöjda och vi kund flytta in till en angiven plats i marinan.

När vi kommer fram till vår plats visar det sig att Andante ligger precis för om oss. Nu är vi båda i samma hamn igen.

I Hemingway Marina förtöjer man längs med kajen.

Marina Hemingway.
Publicerat i Långsegling. | 1 kommentar

7/4 Bahia Honda.

Samma sak idag. Vi tar ett styrbordsslag ut från kusten och en stund efter middagstid kommer vindvridningen, vi slår och kan ligga upp till Bahia Honda.

När vi kommer in till ankringsplatsen ligger No Stress här redan. Vi försöker ankra men vi får inte något fäste vid första försöket. Vi flytta oss då och nu tar ankaret fint och det känns tryggt.

Det här med att ankra är en halv eller kanske hel vetenskap. Det finns många synpunkter på vilket ankare man skall ha och hur man skall gå tillväga när man ankrar.

När vi ankrar lägger vi först ut kätting så att ankaret precis når botten eller så nära detta man kan bedöma. Sedan backar vi och samtidigt lägger vi ut kätting medans båten rör sig akterut tills vi fått ut så mycket kätting vi vill ha med avseende på djupet. Vi lägger gärna ut 5 ggr. djupet. Vår vän Björn i Think Twice har gjort en mer vetenskaplig utredning om hur mycket kätting man behöver vid olika djup och vindhastigheter. Där kan man i alla fall konstatera att hur grunt det än är måste man ha minst 20 meter. Är det 2 meter djupt duger det inte med 6 meter kätting enligt deviset 3 ggr. djupet.

Efter att tillräckligt med kätting är utlagd låter vi båten lägga sig till rätta med avseende på vind och ström. Därefter slår vi tomgång back på motorn och låter den tugga på.

För att ha koll på om ankaret ligger still eller inte sätts ett ankarlarm på plottern som visar hur långt från den initiala positionen båten förflyttat sig. Man har då koll på metern när hur långt båten rör sig medans man backar ner ankaret. Ligger båten still så ökar vi successivt varvtalet på motorn. Vi brukar sluta när vi kommit upp till 2400 varv/minut vilket motsvarar ca. 20 hk. Ligger båten still då känner vi oss trygga inför natten.

Jag kan passa på att nämna att i Karibien där det är mycket båt i vikarna får man när man skall ankra gå upp nära aktern på båten ramför och lägga ankaret där eftersom annars kommer man alldeles för nära båten akter om en. Vi har gjort så även på andra platser men där är inte båtfolket vana vid detta förfarande och man får då höra att det är alldeles för nära. Det kan det vara om vinden skulle lägga sig och bli svag. Då kan båtarna vandra runt lite hur som helst och till slut komma när varandra. Även om det inte blir någon ”smäll” kan det ju vara olämpligt där det inte blåser.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 7/4 Bahia Honda.

6/4 Cayo Lovisa.

Vi har upptäckt att mot eftermiddagen vrider vinden från SE till NE. Detta betyder att det är lämpligt att ligga på en styrbordsbog på förmiddagen och sedan göra ett slag när man märker att vinden är på väg att vrida. Kappseglarna brukar ju slå på ett vindskift och så gör även vi och får då fina kryssvinklar.

Vi kommer fram och det blåser rätt ordentligt men vi tar oss långt in och ankrar i en vik som ligger enskilt så att vi slipper Guarda Frontera och allt vad det innebär av administrativt besvär.

På vägen in går vi förbi en båt som heter No Stress. Den ligger väldigt exponerad för vind och sjö. Vi fortsätter längre österut och viken vi ankrar i är helt lugn. Skönt att inte behöva ankra där ute där den andra båten är. Förmodligen vågade han inte fortsätta in i viken eftersom det finns 2 st. 1,6 metare som man måste gå emellan. Vi såg aldrig djup mindre än 2,5 meter så vi måste ha träffat rätt.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 6/4 Cayo Lovisa.

5/4 30 Nm ytterligare mot Havanna.

Vi betar av ännu en sträcka och ankrar vid Santa Lucia. Vi ligger helt ensamma vid en otroligt vacker kritvit sandstrand. Tyvärr tog vi inga bilder här. Vi passar på att bada från båten i det fantastiskt fina vattnet.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 5/4 30 Nm ytterligare mot Havanna.

4/4 Mot Havanna.

Vi har nu 160 Nm kvar till Havanan och vi vill inte segla några nätter så det får bli lite kortare turer dit.

Vi ger oss av halv åtta. Vi seglar inomskärs norrut. Det blir fin segling. Eftersom det är innanför öar så är sjön nästan helt platt och det är väldigt behagligt.

Den ankringsplats vi hade tänkt att övernatta vid är vid rådande vindriktning inte så bra så vi söker oss till en plats vid Punta Ingleses. Där ankrar vi men efter en stund kommer det en militärbåt eller ja den såg snarare ut som en partybåt. Männen i båten var i alla fall grönklädda och det måste finnas en stor produktion av gröna kläder här på Kuba för var och varannan myndighetsperson går omkring i sådana kläder. Männen informerar oss om att vi ankrat på militärområde och att vi måste flytta på oss.

Ok, vi tar upp ankaret och ger oss av till den tidigare tilltänkta ankringsplatsen som nu ser ut att vara ok sedan vinden lagt sig. Vi ankrar där och får en god natts sömn.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 4/4 Mot Havanna.

3/4 Dags för myggbett.

Vi tar en lång promenad till ett pensionat som ligger ett stycke från hamnen. Vägen vi vandrar på är kringelikrokig och som vi ser det helt utan anledning. Man skulle kunnat dragit vägen spikrakt genom djungeln men det har man inte gjort.

A long and winding road.

Efter en timma kommer vi fram till pensionatet och restaurangen som vi tänkt äta lunch på.

Det är onsdag idag. Alltså lillelördag så det får bli en drink före maten. Vad passar bra månntro?

Det får blir en mosqito. Hmm, heter den verkligen så ?

En mosquito.

Vi njuter av drinken innan vi får in maten och Pia tar en selfie.

På restaurang.

Maten smakade bra och det var rikligt tilltaget så det blev en del dricks.

Innan vi startar återtåget till båten passar vi på att ta en titt på grisarna som bor under husen här. Dom verkar synnerligen trötta.

Svintrötta grisar.

Efter att vi återkommit till båten visar det sig att vi blivit ordentligt myggbitna under vandringen genom djungeln. Inte så mycket att göra åt nu. Märkligt nog märkte vi inte något under promenaden.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 3/4 Dags för myggbett.

2/4 Vi smiter.

Efter att vi blivit uppvaktade medans vi låtsade att vi sov och ”delegationen” återvänt till resorten drar vi upp ankaret och ger oss iväg. Att vi skulle betala för att vi ankrar och får 5 timmars sömn utan någon som helst motprestation finner vi enbart löjligt så något dåligt samvete för att vi gör som vi gör känner vi absolut inte.

Det är dåligt med vind så det blir motorgång. Efter ett tag ser vi ånya en välkänd båt på AIS’en. Det är naturligtvis Andante. Roy har inte vilat så som vi gjort och kom iväg senare än oss då han skulle bunkra diesel innan han gav sig iväg.

Det blir i alla all ingen nattsegling innan vi kommer fram till marinan i Los Moros. Vi blir anvisade en plats på utsidan av piren. Utsidan är ok om det inte blåser från ost.

Under kvällen/natten händer just det som inte är så bra. Att det blåser upp från NO. Hamnkaptenen kommer ner i pyjamasbyxorna och rekommenderar oss att flytta båten och vi tycker nog själva att det inte ser så bra ut där vi ligger även om vi har dämparna på linorna. Vi lösgör oss och m.h.a. 5 gubbar med träklykor, bogpropeller och maskin har vi inga problem att ta oss från kajen och kan gå runt piren och lägga oss utanför en fiskebåt. Här ligger vi nu väldigt skyddade och kan sova lugnt.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 2/4 Vi smiter.

31/3 Påt igen.

Vi drar iväg på morronen. Det går fint ända till mörkrets inbrott. Då nästan stannar vi. Från att ha gjort 5-6 knop gör vi nu inte mer än strax över 2 över grund. Vi har en fruktansvärd motström.

Att få så stark motström och speciellt när natten närmar sig är sååååå frustrerande.

Framåt 2-tiden på natten har vi lyckats ta oss närmare ön Isla de Pinos och kommit ur den värsta strömmen. Vi gör nu i alla fall nästan 4 knop. Vi söker oss än längre norrut efter Isla de Pinos och efterhand minskar strömmen så att vi kan prestera nästan 5 knop.

Det tar oss hela nästföljande dag och halva natten att ta oss fram till Maria la Gorda. Vi ville då sova och bestämde oss för att gå in dit och ankra för att få några timmars sömn. Vi ankrar en bit ifrån resorten som finns här för vi vet att de vill ha betalt om man ankrar i närheten av den.

Vi somnar gott klockan halv fyra på morgonen och vaknar av att någon snirklar runt båten och vill ha kontakt med oss. Vi vet vad det handlar om och låtsas som om vi sover stenhårt. De ger sig strax tillbaks till resorten.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 31/3 Påt igen.

30/3 Cayo Largo.

Efter att vi fått sovit väldigt gott lättar vi ankare och går in till Cayo Largo och ankrar upp ett stycke akter om Andante.

Alla här verkade lite nerviga. När vi lägger ut vår kätting får vi en kommentar från grannbåten att, jaja min båt är av stål så om ni draggar så klarar jag mig. Sedan kommer ett par i en dinge och frågade om det var vi som draggat. Nej, vi har inte draggat. Då åker de över till Andante och ställer samma fråga där.

Senare när vi pratar med Roy berättar han att han hade haft lite problem att få fäste. Han hade då gått upp med kaffemuggen i en handen och lagt båten med aktern mot vinden efter att han tagit hem ankaret. Våra båtar har p.g.a. underkroppens utformning en benägenheten att lägga ”rumpan” mot vinden. Detta kan man utnyttja för man vet helt säker att båten gör så och ligger därmed väldigt stabilt i detta läge. Sedan kan man slå lite back så ligger hon helt still. Man kan sedan lägga ut ankaret med det lite ovanliga hållet framåt i stället. Det är bara att slå friläge på motorn så kryper båten framåt medans man lägger ut kättingen. Övriga båtars besättningar tyckte väl då att Roy var ofattbart lugn när han samtidigt som han avnjöt morgonkaffet ankrade om båten.

Vi hör sedan på eftermiddagen att en båt ropar in till marinan och säger att han behöver bli lossdragen för han har satt båten i sanden på väg ut. Skojar du får han till svar. Vi kollar ut och mycket riktigt står det en båt på grund. Vi hör sedan att han hade legat för ankare men att myndigheterna prompt ville inspektera båten inne i marinan innan han gav sig iväg. Annars hade han ju inte råkat ut för denna grundstötning. Marinapersonalen hjälper honom i alla all att komma flott igen.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 30/3 Cayo Largo.

27/3 Ingen vila ingen ro.

Det är långt till Havanna. Härifrån Cabo Cruz är det cirka 650 Nm.

Därför ger vi oss av idag för en segling som kommer att bli 250 Nm. Tidig avgång. Halv sju är vi på väg och till en början har vi en fin NE bris och gör god fart åt WNW.

Efter halvannan timma ser vi en roddbåt med 2 män ombord. Den ena signalerar nöd genom att höja och sänka armarna över huvudet och ned till sidorna på kroppen. Vi rullar in genuan, gippar och går tillbaks till dem och frågar hur det står till. Då visar det sig att dom bara ville heja på oss. Vi gör ytterligare ett slag förbi dom och frågar om dom vill ha hjälp av Guarda Frontera men då blir dom väldigt tydliga med att dom absolut inte vill ha med dem att göra.

Man blir lite förbannad när folk inte vet skillnaden på att heja och kalla på hjälp i en nödsituation. Vi var ju helt enkelt tvungna att vända och kolla upp situationen. Man kan ju helt enkelt inte negligera en nödsignal som herrn i roddbåten iscensatte. Att det kunde vara en nödsituation var inte helt otänkbart då de befann sig mer än 6 Nm från närmaste land i en liten roddbåt ute på havet klockan åtta på morgonen och det blåste ganska bra från land. Gud vet hur dom tog sig tillbaks.

Vi rullar ut genuan, justerar skoten, sätter vindrodret för önskad kurs och slappnar av igen.

Vi gör bra fart fram till tidig eftermiddag då sjön och vind inte kommer från samma håll. Bidevind är det men sjön kommer precis förifrån och har en periodtid som gör att vi gör väldigt dålig framfart. Ibland inte mer än 3 knop och det är ett väldigt spashande när stäven slår i vågorna.

Vi lider av detta fram till nästa dags morgon då vi bestämmer oss för att försöka komma under land och få lite sjölä. När vi tagit oss NO-vart och kommit nära kedjan av öar på Kubas sydsida går det betydligt bättre.

Det blir sedan en hel dags och ytterligare en natt på havet innan vi kommer fram till Cayo Largo och kan ankra upp innanför en av öarna. Vi lägger oss inte nära byn utan en bit därifrån eftersom vi vill vila och vis av erfarenheten från förra hamnen undviker vi därmed förmodligen att få besöka av Guarda Frontera. Ankaret släpps klockan 18:15 och vi kan slappna av och skall kunna få en hel natts oavbruten sömn. Det är nu den 29/3 och vi har varit igång 2 ½ dygn för att ta oss 250 Nm. Det är ganska långsamt för att var oss men vi hade en väldigt besvärlig sjö under mer än ett dygn.

2 timmar efter att vi har kommit till ro uppenbarar sig Andante på AIS’en. Vi ropar på henne och efter lite snicksnack går hon in till byn och ankrar upp där.

Publicerat i Långsegling. | Kommentarer inaktiverade för 27/3 Ingen vila ingen ro.