1/8 Raketuppskjut.

Idag hade vi hyrt bil för att kunna ta oss de 20 milen till Kourou. Idag skall nämligen en Vega-raket skjutas upp i bana runt jorden.

Vegan är en förhållandevis liten raket jämfört med Ariane-V som vi missade med en dag när vi seglade hit till Franska Guyana. Vi ville ändå ha möjlighet att se denna uppskjutningen även om vi nog kan bevittna en Ariane-V om en månad från dagens datum. Vädret kan ju vara sådant att man inte ser någonting och då kan det vara bra att få två möjligheter att se en uppskjutning.

Starten skulle ske sent på kvällen. Det var lite svårt att tolka hemsidan men jag hade uppfattningen att starten var satt till 2 minuter i 22 lokal tid.

Vi hämtade vår hyrbil kl. 11 på förmiddagen och eftersom vi hade gott om tid bestämde vi oss för att besöka huvudstaden Cayenne innan vi åkte till Kourou.

Vägen är ganska enformig. Allt vid sidan om vägen är grönt, grönt.

Vägen mot Kourou.

När vi kommer fram till Cayenne passar vi på att äta lunch och sedan promenerar vi runt lite i staden.

Det finns både ruckel och finare hus.

Ett sämre hus.

Ett av de finare husen.

Efter besöket i Cayenne for vi tillbaks till Kourou för att bevittna raketuppskjutningen.

Vi hade ju gott om tid så vi passade på att bunkra lite på Super U som vi visste fanns där.

När det började mörkna tog vi oss ut till stranden som skall vara ett bra ställe att betrakta skådespelet från.

När vi var på väg ut till stranden från bilen blev vi konfronterade av en vakt som befann sig där och han undrade om vi tänkte gå i vattnet. Vi förklarade att vi ville bara se raketen och att vi inte hade för avsikt att ta oss ett dopp i havet. Han nöjde sig med det svaret. Kanske nöjde han sig eftersom hans engelska inte var något att skryt med och vår franska inte heller dög för det.

När klockan blev 22 började man undra om det blivit någon senareläggning av starten. För att reda ut detta var vi tvungna att kolla på ESA’s hemsida och då kunde man nog tolka det som att starten faktiskt skulle ske 2 minuter i 23 och inte runt 22-tiden. Hellre en timma för tidigt än tvärt om så vi fick sitta på stranden och vänta.

Vi hade köpt lite franska ostar och en baguette så vi satt där och smaskade i oss av detta goda.

Så, exakt kl 22.58 blixtrar det till på himmelen och ett stort vitt sken lyser upp himlen i riktning mot startplattan. Det är fortfarande helt tyst. Ganska länge faktiskt. Sedan kommer mullret och dånet från raketens motor när den kommit upp en bit.

Vi kan följa den flera minuter när den ger sig av ut över havet norrut. Efter ett tag ser man att det första raketsteget frigörs och andra steget tar vid. När den försvinner norrut ser den ut som en stjärna bland de andra på himlavalvet. Innan den kommit så långt att vi inte längre kan se den ser det ut som att den håller på att fall nedåt men det är ju bara en följd av att den skall runt jorden och håller på att gå ner bortom horisonten.

Jag har hämtat filmen som ESA lagt upp på sin hemsida och som visar starten av raketen vi bevittnade denna dag.

Efter att vi sett raketen hade vi en nattlig bilfärd hem till Saint Laurent du Maroni framför oss.

När vi parkerat bilen och gått ner till dingy docken är dingen väldigt motsträvig. Den vill inte alls flyta fram till kanten av pontonbryggan. Jag lyckas ta mig ner i jollen och kan konstatera att den ena spännskruven för att skruva fast utombordaren är låst med en mycket grov kätting i undersidan på rampen som leder ner till pontonbryggan.

Vi gissar att det är David som i all välmening har låst fast motorn på detta sätt. Vi kan inte ringa honom då våra telefoner inte fungerar och har inte gjort så på mer än en månad. Klockan är nu halv 3 på natten och det skulle vara väldigt skönt att få lägga huvudet på kudden i sin koj men vi måste först lösa detta lilla problem.

Ett tag funderar jag på att simma ut till David’s båt och väcka honom men det känns som att strömmen i floden är lite för stark för att man skulle våga sig på det. Någon annan dinge eller annat flytetyg lyser med sin frånvaro.

Jag bestämmer mig då för att skruva ut skruven som kättingen är fastlåst i. Problemet är bara att det går inte att skruva så många varv på den som krävs för att kunna skruva ur den helt. Kättingen tål ju bara ett visst antal varv. Sedan blir den hopklumpad i sin vridning. Det sitter ju ingen svirvel på kättingen.

Jag blir tvungen att snurra runt dingen vartefter jag skruvar ut skruven. Jag snurrar dingen säkert 30 varv där under rampen.

Till slut får jag ut skruven och dumpar kättingen överbord. Skruven får vi bärja i morgon. Så till slut kan vi starta motorn och puttra ut till vårt hem för en god natts sömn.

Det här inlägget postades i Långsegling.. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *