Vi har bekantat oss med en kanadensare. Han var vänlig nog att rädda vår dinge som var på vift häromdagen. Det var en blåsig dag och tydligen hade skepparen inte förtöjt den nöjaktigt. Vi hör en röst utanför båten och det är Chesley som hade vår dinge på släp tillbaks till Trud.
Vi åtgäldade hans insats med en påse grönsaker och frukt. Vi kommer i samspråk och jag frågade om han möjligtvis skulle åka till Halifax någon dag. Jovisst, det skulle han och vi kunde gärna få åka med.
Vi hade tagit reda på adressen där det svenska konsulatet låg. Väl där släpper Chesley av oss på adressen ifråga. Det är ett höghus och vi kollar i lobbyn efter konsulatet men där står ingenting om något svenskt konsulat. Hmmm, vi åker upp en våning och försöker få fatt på någon levande varelse men där finns ingen. Vi fortsätter till nästa och nästnästa. Där ser vi en människa som vi kan fråga var det svenska konsulatet ligger. Till svars får vi, här. Jaha, inte trodde jag att de svenska beskickningarna var så anonyma. Nåväl vi är välkomna att komma in och i ett litet rum avsides finns en ”röstningslokal” med valsedlar och kuvert.
Vi hade läst på utrikesdepartementets hemsida att sista dagen för att rösta här var för ett par dagar sedan men det visade sig att man ännu inte hade skickat röstsedlarna så det var inget problem utan våra röster skulle komma med sändningen till Sverige. Annars hade vi fått brevrösta och själva skicka röstsedlarna men nu slapp vi det.
Efter att vi röstat plockar Chesley upp oss igen och vi åker de 20 milen tillbaks till Shelburne.
