TRUD's logg

Inför dagen hade vi bokat en hyrbil för att undersöka södra delen av Lanzarote. Vi gick bort till biluthyraren när han öppnade kl. 9 och fyllde i alla papper. Sedan gav vi oss iväg till västsidan på ön. Vi kommer fram till Los Hervideros där det finns en massa grottor som atlantvågorna gröpt ut. Naturen här liknar mest ett månlandskap.

Los Hervideros.

Grotta.

Grotta.

Jag tar kort.

Kortet jag tog.

Nu åker vi vidare. Vi såg på kartan att det fanns ett ställe som heter El Golfo och på bilden som fanns på vår guidekarta såg det det ut som det var en golfbana. Är det någonting vi är ointresserade av så är det bangolf.

Efter lite mer studerande av karta och bild misstänkte vi att det inte alls handlade om någon golfbana så vi styrde kosan till El Golfo.

Det visade sig vara en gammal vulkan. Nå ja, i dessa sammanhang var den nog väldigt ny. Den hade sitt utbrott 1730 och varade i 6 år. Sedan har havet ätit sig igenom kratern som fanns mot väster.

Här har jag lagt upp ett par bilder på detta.

Resterna av Kratern.

Det som var mitten av vulkanen.

Next stop Bodega.

Vi åkte vidare och på väg ner mot Arricife körde vi förbi en skyllt där det stod Wine på en skyllt. Vi vände och körde in på tomten. När vi gick ur bilen kom damen som förestod inrättningen fram och bjöd på björnbär. Dessa är nog de sötaste björnbär vi smakat någon gång. Jättegoda.

Därefter blev vi lotsade ner i källaren där hon hade sin vinkällare. Vi smakade på ett vitt och ett rött vin.

Vinprovning i källaren.

Efter att vi smakat köper vi några flaskor.

Vinet packas i en låda.

Efter besöket på bodegan tar vi en sväng ner till Arricife och närmare bestämt marinan som vi tror blir vårt nästa stopp.

På väg dit passerar vi en rondell. Här har man en egen variant av rondellhund. Man har modifierat den så att det i stället är en rondelldromedar. Inte helt lätt att säga fort.

Rondelldromedarer

När vi kommer fram hamnar vi inne i staden bland väldigt trånga gator.

Gata i gamla stan.

Till slut kommer vi fram till marinan. Vi undersöker mataffärer och kollar med hamnkaptenen var receptionsbryggan är och vad kostnaden är för vår båt. Det visar sig vara ganska facil taxa vilket är tacknämligt eftersom vi kommer att ligga här och vänta till vi får ett väderfönster inför överfarten till Porto Santo.

2

Idag har vi inte bråttom att komma iväg. Vi tänker gå den korta sträckan upp till Marina Rubicon på Lanzarote. Vi kommer iväg lite efter 11 och är framme halv 1. Vi lägger oss för ankare utanför hamnen. Ankarplatsen skyddas av hamnens yttre pir. I alla fall för de vanliga nord och nordostliga vindarna som skall vara förhärskande så här års.

Vi badar och har det allmänt trevligt under eftermiddagen. Skepparen tar på sig cyklopet och kollar hur ankaret har skött sin uppgift. Han konstaterar att det har det inte, och man kan knappast begära att det skall göra det med den botten som finns här.

Botten är platt och hård. Ovanpå ligger en massa stenar i olika storlekar. Ankaret sitter med sin spets bakom en lite större sten och kättingen ligger dragen mellan en massa andra stenar. Det har aldrig haft någon chans att gräva ner sig.

När sedan vinden vänder och bär rätt in i viken och vi inte längre har lä av piren lyfter vi ankaret och går in i marinan. Vi hade aldrig litat på att vi skulle legat kvar under natten.

Vi checkar in och får en plats vid sidan om en större motorbåt där ägaren inte är ombord. Efter en stund hör Pia mystiska ljud och konstaterar att det kommer ett tickande från motorbåten som fortplantar sig i vattnet in i vår båt. Detta är irriterande och vi tror vi kommer att ha svårt att sova med detta.

Vi kontaktar marinakontoret och Anders som är svensk fixar en ny plats längre in i hamnen. Han är väldigt hjälpsam och säger något om att jasså, har han inte fixat detta ännu. Vi gillar hamnen. Här verkar allt väldigt seriöst. Ordningsreglerna stipulerar att fall skall inte ligga och slå mot masten och vindsnurrorna måste låsas så de inte viner. De 3 bladiga kan föra ett väldigt liv.

Det kanske kan tyckas konstigt att vi irriterar oss för ett sådan ljud när det är hur mycket ljud som helst när vi har våra överseglingar men det finns sövande och antisövande ljud vill vi påstå. Ljuden under seglingen är sådana som tillhör seglingen och det brusar och viner vilket man inte irriterar sig på. Ett tickande/knackande med en periodtid av 1 sekund är väldigt irriterande.

Marina Rubicon.

1

Idag var det dags för midsommarlunch. Det blev som vanligt, öhh eller kanske inte. Eller tycker ni att korv, stekt ägg, pommes och rödvin är en klassisk svensk midsommarlunch ?

När vi åt jullunch skev jag att det är precis som midsommar men jag får nog backa på den. Backa syftar nu inte på att ta en portion till, utan att det faktiskt är skillnad på jul och midsommar.

Hur om helst var vädret ungefär det samma och vi åt lunchen i sittbrunnen precis som i Julas.

Traditionell jullunch.

1

Vi lämnar strax efter kl 8 och får gå för motor ett tag eftersom vinden är ganska svag och vi har en del swell som är emot. Efter ett par timmar kommer vinden och vi kan sträcka upp till Corralejo.

När vi närmar oss hamnen är det ganska grunt (5-6 m) och havet är fantastiskt vackert grönfärgat av sandbottnen.

Vi ropar inte på radion utan går helt sonika in och tänker lägga till vid bryggan som pilot boken säger är bryggan vid hamnkaptenen. Nu är den belamrad av en massa turbåtar så vi lägger oss vid bryggan innanför. Det dröjer inte länge så kommer det en myndighetsperson och säger att här kan vi inte ligga. Ni får lägga er där och pekar på en annan brygga. Bakom den gröna pelaren där säger han.

Ok, vi  lossar tamparna och lägger oss på den anvisade platsen. Strax har samma myndighetsperson skyndat sig runt hela hamnen för att komma till oss. Han ursäktar sig och säger att här kan vi inte ligga, den platsen är för större båtar. Nähä, kan du tala om för oss var vi kan ligga då ?

Han går med mig längre in på bryggan och pekar på en ny plats. Han nedlåter sig inte till att hjälpa till med tamparna utan beordrar en man i en spansk segelbåt att komma och bistå oss. Den ny platsen verkar mindre utsatt för sjön som med den ostliga vinden går in i hamnen så vi är nöjda trots att vi fick lägga till 3 ggr.

Corralejo.

0

Vi paddlade in till sjösättningsrampen och satte ner dingehjulen och drog upp den. Idag fick vi taget en bild på detta.

Uppdragning på rampen.

Trud för ankar. Rampen till vänster.

Vi gick en promenad för att kolla runt lite. Här finns en sandstrand med inte alltför mycket folk.

Lagom med folk på stranden.

0

Äntligen fick jag tid att montera dingehjulen. Det skedde i förrgår och igår hade vi tillfälle att prova dom för första gången. Skepparen tog i land farkosten själv med ett minimum av ansträngning. Pia sprang bredvid och och frågade om hon skulle hjälpa till. Men det fanns ingen anledning till det. Så enkelt var det.

Av bilden nedan kan man få uppfattningen att dingen måste köras upp och ner på. Men så är det inte. Man fäller ner hjulen innan man kommer fram till stranden eller rampen som man skall ta upp den på och sedan är det bara att kliva ur, ta tag i fören och rulla upp den.

Dingehjulen är monterade.

Här ligger vi i närheten av flygplatsen och dagtid startar och landar det en hel del plan. Vi har aldrig lyckats se precis när de lättat från banan därför att då skyms de av en liten kulle. Men i kväll lyckades vi till slut få se hela startförloppet. Stort jubel i sittbrunnen. Konstigt vad små ting kan få en att känna glädje numera.

Vid 5-tiden är det hög aktivitet här i ankringsviken. Då skall alla optimister ut och träna. De seglar väldigt nära båtarna som ligger här och man väntar bara på att någon av befälhavarna skall tappa kontrollen över sitt flytetyg och förorsaka en kollision. Men hitintills har allt gått bra.

Träningssegling.

2

Idag pumpade vi upp dingen med den elektriska luftpumpen som jag nyss hade fixat en förlängningskabel till så att man kunde använda den på fördäck där vi ju brukar iordningställa dingen för sjösättning.

Vad härligt att slippa slita ut foten för att få in luften i pontonerna och durken.

Vi hänger inte på motorn utan paddlar i motvinden fram till sjösättningsrampen som den lokala segelklubben har här och bär upp vår farkost en bit så att den inte skall sjösätta sig själv när högvattnet kommer in igen.

Det blir lite promenerande runt i stan och vi lokaliserar vår gamle vän Hipperdino (matbutik) som finns även här.

Innan vi utför inköpen passar vi på att äta en lunch på en restaurang på gågatan som finns här. Det blir en jättegod lasagne. Skepparen envisas med att sköta snacket med kyparen på spanska. Men tydligen befinner vi oss nu i en turistfälla för han envisas med att svara på engelska.

En vacker kyrka vi passerade.

Vi mår bra!

Efter den goda lunchen köper vi lite middagsmat på Hipperdino och tar oss tillbaks till vårt hem.

3

Idag körde vi watermakern för första gången riktigt skarpt och allt fungerar som det skall. Påfyllningen funkar utan att vattnet kommer upp ur luftningen nu när den nya rörbiten som Raul tillverkade sitter på plats.

Även den modifierade 3-vägsventilen uppför sig som vi önskar. Det blir 80-90 liter producerade idag och det tar lite över en timma.

En sak jag noterar medans vi kör motorn för att producera vatten är att laddspänningen från generatorn verkar vara lite låg. Vi har en Balmar yttre regulator till vår generator och den verkar ge endast 14.2-14.4 V. Vi har AGM-batterier och de skall ha en lite högre spänning än så.

När jag skaffade Balmar-regulatorn och modifierade generatorn för att anpassa denna ställde jag in regulatorn för AGM-batterier eftersom det fanns ett sådant val.

Efter att studerat manualen börjar jag misstänka att de spänningsnivåerna som denna inställning sägs ge är alldeles för låga. Det är inte riktigt bra eftersom batterierna då aldrig blir fulladdade och det kommer att förstöra dom på sikt.

Jag tillbringar resten av dagen med att förkovra mig i hur batteriladdning går till.

2