Elnätet här på Kuba har lite mer att önska. Vi har en isolationstransformator som landströmmen kommer in via. Den är konstruerad så att det går att koppla den till antingen 120 eller 240 volt. Det är väldigt behändigt eftersom man då alltid kan få 240 volt i uttagen ombord. Det är ju den spänningen som våra apparater här ombord kräver eftersom vi har haft med oss dessa från Europa.
Vi har också en omformare som sitter mellan isolationstransformatorn och vägguttagen ombord. Denna är lite kräsen när det gäller spänningen på dess ingång. För att skydda förbrukarna kräver den att spänningen ligger inom ett bestämt intervall. Annars slår den ifrån leverans av ström till uttagen.
Nu visar det sig att spänningen här i marinan är lite för hög för att uppfylla kravet på max spänning. Detta medför att vi inte kan brygga kaffe m.h.a. vår vattenkokare. Nu är det så att vi har ett uttag i skåpet bakom navigationsbordet som ligger kopplat direkt efter transformatorn och som inte är beroende av att omformaren accepterar situationen.
Alltså går det att ”lura” systemet genom att först belasta elnätet m.h.a. vår värmepistol så att spänningen faller till en nivå som gör att omformaren är glad och lycklig. När väl vattenkokaren drar ström är allt frid och fröjd som vi kan se i följande video.
