TRUD's logg

På förmiddagen tar vi en långpromenad upp till fortet som ligger uppe på höjden vid infarten till Cork/Crosshaven. Väl uppe är det tydligen ingen visning men vi får en fin utsikt över infarten.

Fortets framsida.

Sedan blev också lite jobb båten. Listerna på toaletten som inte blev färdigbehandlade innan vi stack fick sig en omgång Rylard Defender. De skall senare också lackas 2 gånger.

På kvällen laddade jag ner nya väderfiler och konstaterade att prognosen har ändrats drastiskt. Vi hade tänkt ge oss av på Fredag men nu verkar det som att vi får vänta betydligt längre. Nåja det skall bli fest med livemusik här på marinan på Fredag och vi har blivit inbjudna. Lite plåster på såren så att säga.

Gubbarna här på marinan är väldigt trevliga så det skall nog bli skoj.

Dom har en verkstad här så jag gjorde en ritning på en näsa som skall sitt över luftningen till septitanken. Det visade sig att när vi kränger åt babord så kommer vattnet in genom luftaren och fyller tanken. Jag hade mina misstankar att detta skulle kunna ske när jag placerade denna på bordläggningen vid toaletten. De kommer nu att tillverka en näsa med öppningen akterut och då borde inte detta kunna hända.  Det blir ju ett sug i stället då.

0

Vi fick satte dit linor vid radarreflektorn så att inte storfallet fastnar på förliga sidan av masten. Skepparen gick också över riggen och satte an den så nu är alla vant och stag spända som dom ska vara.

0

Vi spatserar iväg med ryggsäckarna till det lilla centrat här i Crosshaven. På vägen passerar vi några butiker och många pubar. Det verkar gå 2 pubar på varje butik. En komplett pubrunda skulle nog innebära att man finge bäras hem. Vi ser minst 6 st. på den korta vägen till matbutiken. Det är en verkligt fin butik och det kommer inte att vara några problem att bunkra inför överfarten söderut.

Vi tar några bilder under promenaden.

Här är det lågvatten.

3 st. pubar vägg i vägg.

2 st. pubar vägg i vägg.

Högvatten

Lågvatten.

0

När Pia skulle bädda nytt i våra kojer var den ena dynan fuktig. Det visade sig att pollaren som sitter fäst i skottet till ankarboxen och som utgör fäste till kutterstaget  inte var tät vid däcket. Det blev till att åtgärdas bums.

Loss med de 3 M10 bultarna som håller fast den till skottet och skrapa rent från Sikaflex på däcket så gott det gick. Pollaren satt trots detta redigt fast ändå och det krävdes ett fall och ordentlig kraft på fallvinschen för att få lyft upp den, men då kom den så fint. Rengöring och epoxy på ytorna som skall täta. Därefter på med ny Sikaflex och återmontering. Nu skall det väl var tätt.

Pollaren klar att återmonteras.

0

Idag vaknar vi till en fin NV bris. Skall det bli segling idag månntro ? Jodå det blir det, hela vägen dessutom. Efterhand vrider den emot och ökar till 10-12 m/s men med 1 rev i storen och lite inrullat på genuan sträcker vi ändå. Vi har ju vinden från land så sjön är ganska modest.

Vi kommer in vid 3-tiden och lägger oss i Salve Marina. Den ligger inte i själva Cork utan mycket närmare havet. Att gå in till Cork hade tagit halvannan timma ytterligare och vi är nöjda med storstäder.

Det strömmar även här och från pontonbryggan, så det är lite bökigt att komma intill och få förtöjt. Trud verkar inte vilja vara med om att ligga intill bryggan. Efter lite halande i linorna får vi henne på plats.

Några andra gästbåtar ser vi inte. Vi går upp i våra seglarställ och letar reda på hamnkontoret. När vi kommer upp för rampen står där en man och gestikulerar. Kom hit! Vi gör som han säger och kommer in i en veranda där det stod en salig blandning av möbler. Ny order. Sätt er!

Vi sätter oss. Ägaren av marinan som det visar sig att det är, frågar om vi vill ha ett glas vin. Varför inte ? Vi blir sittande en stund och får redogöra för var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Det växer gurkor, tomater och chili i krukor runt omkring oss och det är bara att plocka om vi så önskar säger ägaren. Vi känner oss väldigt välkomna och efter att rådfrågat de 2 herrarna kanske vi inte går längre västerut, utan kommer att ligga här och vänta tills det blir ett bra tillfälle att ta hoppet över Biscaya. Tyvärr missar vi då att få se Fastnet Rock men det kanske vi kan reparera när vi återkommer någon gång.

Trud tvingad på plats.

0

Efter att vi sovit ut går vi igen. Det är fint väder men ingen vind ……….

Vi kommer iväg halv elva och är framme lite före 18 i Youghal. Denna hamnen ligger i den smala delen av infarten till en bredare inre del. Detta medför att det är ganska strömt när vi skall ta bojen. Speciellt eftersom det för tillfället är springflod. Pia lyckas fånga linan till bojen men vi är tvungna att hålla fart på båten genom det strömmande vattnet tills vi fått belagt ordentligt. Det strömmar med 2.5 till 3 knop och porlar rejält om fören hela natten.

Det känns konstigt att ha vinden in akterifrån när man ligger för boj. Det har vi nog aldrig tidigare upplevt. Nu när vi ligger i hamn blåser det faktiskt lite grann.

0

Vi lämnar strax efter kl 8. Ingen vind. Det blir motor. Suck.

Efter ett tag slänger vi ut paravanen och  vi lyckas få 5 spirr (makrillar). Dessa hamnar i kylen.

Vid 3-tiden kommer vi fram till Rosslare, en terminalhamn för färjor till England och Frankrike. Vi förtöjer utanför en fiskebåt för att slippa hålla ordning på tamparna när tidvattnet går upp och ner. Vi kollar också med hamnmyndigheten att fiskaren inte skall ut under natten och det skall vara ok.

Efter hand börjar svallet att gå in i hamnen som är öppen mot nord och vi ligger och studsar oroväckande. Det känns inte bra trots att vi har alla fendrar utlagda mellan vår båt och fiskebåten. Vi konstaterar att vi inte kommer att få en blund om vi ligger kvar här. Alltså ger vi oss av vid 20:30 efter att ha ätit och tidvattnet är på väg att vända till vår fördel.

Det blir mörkernavigering till nästa planerade hamn Dunmore East. Vi kommer fram lite efter 3 på natten och fångar en ”Visitors Moring” (Boj). Skönt. Här kan vi sova ut. Det blir 5 timmars sömn.

Åbäke.

När vi vaknar tycker vi det är konstigt att Trud hoppar emellanåt och det låter konstigt. Det piper. Jo, det är tenderbåtar till ett kryssningsfartyg som susar fram och tillbaks mellan fartyget och hamnen och rör upp vattnet.

0

Vi hade tänkt gå härifrån kl 09:00 och hade blivit lovade att det skulle finnas folk på marinan då så att vi kunde lämna tillbaks passerkortet och få igen depositionen, EUR 20. Men se där var icke någon representant för marinan men i vestibulen satt där en medlem som visste telefonnumret till de ansvariga och han hjälper till och ringer. Efter lite snack dem sinsemellan langar han upp pengarna och jag lämnar över kortet. Så var vi redo att släppa tamparna.

Lite vemodigt var det att lämna Jonas. Nu vet vi inte när vi kommer att ses IRL igen. Det är ju i alla fall tur att Skype finns.

Vi ropar upp hamnkontrollen och får besked om att det är ok att gå ut. När vi kommit ut står det en fin västlig bris och vi kan segla. Hurra, det var länge sedan. Men lyckan blir kortvarig. Snart dör vinden och för att hinna fram innan tidvattnet vänder får det bli motor igen. Suck.

På eftermiddagen kommer vi fram till Arklow. En fin marina med pontonförtöjningar.

Vi tar en promenad tänker vi men det verkar som vi är inlåsta. Vi återvänder till båten. Vi tycker detta är lite märkligt. Är vi farliga på något sätt och skall byborna skyddas från seglare. Vi diskuterar detta och kommer fram till att så kan det ju knappast vara. Skepparen går och kollar en gång till och hittar en knapp för att låsa upp grinden. Men, om vi går ut kommer vi ju inte in i stället. Man måste ha en kod och den har vi inte så vi glömmer detta med att besöka byn. Vi sätter oss i sittbrunnen och njuter av solen, en drink och en bok.

Vi befinner oss inte så länge i detta underbara tillstånd för snart kommer det in en stor, hög 42-fotare med 2 personer ombord. De lägger sig vid sidan om oss och nu är friden all. Det skall duschas och värre tryckvattenpump till att låta har vi aldrig varit med om. Den låter som en mistlur med ett återkommande bröl var 3:dje sekund. Efter en bra stund har dom tydligen blivit rena men också frusna. På med dieselvärmaren som brölar den med men nu mer kontinuerligt. Knappast så mycket trevligare. Varför måste allting föra ett sådant oväsen ?

0

Vi tar spårvagnen in till centrum och äter lunch tillsammans med Jonas. Riktig Irländsk ”hemlagad” mat. Efter denna åker vi allihop till hamnen via matvaruaffären och inhandlar kvällsmåltidens ingredienser. Det blir en öl på marinans pub. Efter middagen följer vi Jonas till spårvägshållplatsen.

0

Idag efter lunch tar vi spårvagnen in till centrum i stället för att promenera. Jo dom har faktiskt spårvagnar här, precis som i Göteborg. När vi skall betala har vi problem med att använda betalkortet. Man betalar biljetten i en terminal och skärmen har kryssat över alla betal/kreditkort. Chauffören ser att vi är lite frustrerade och kommer fram och kollar hur det går för oss. Det visar sig att man kan inte betala med kort om beloppet är mindre än EUR 5. Våra biljetter kostar EUR 4.40 så vi får använda kontanter i stället.

Vikingamuseet är väldigt intressant och väl värt ett besök. Under ca 100 år var Dublin vikingarnas största samhälle.

En icke så trovärdig viking. Rutig skjorta ?

En mer trovärdig dito. Rejält skägg.

Pia har varit olydig.

0