TRUD's logg

Vi sover ut efter förra nattens strapatser. Det blir lite korsord till frukost vilket ju alltid är trevligt.

Vi försöker också bekanta oss med rutinerna i den nya hamnen. Det är lite skumt att slänga sopor hur konstigt det än kan låta. Vi springer runt alla byggnader med soppåsen i handen. Konstigt, man borde väl hitta en container att slänga påsen i och till slut när vi gått runt ett helt varv ser vi att måsarna har kalasat på en påse som lämnats utanför sopbingen. Anledningen till att den lämnats just där torde vara att sopbingen var inlåst. Inte så smart kan man tycka. Vi traskar in med soppåsen på marinans bar och meddelar hamnkaptenen/bartendern att vi behöver bli av med lite sopor. Hans reaktion blir ”Yes, it’s a mess” varpå han tar på sig gummihandskar, tar vår skräppåse och går ut för att städa upp efter måsarna och slänga vår påse. Måste säga att det känns lite konstigt att behöva lämna soporna i baren. Men sådana är rutinerna tydligen här.

Vi tvättar lite kläder på marinans tvättmaskin. Lite dyrt kan man tycka. EUR 5 för tvätt och lika mycket för torktumlaren. Alltså nästan 100 spänn för att få en maskin tvätt och få den torr. I Skottland kostade motsvarande £3. 2-3 gånger dyrare här alltså.

Vi hade kopplat ström i ett uttag på bryggan. Allt funkade fint tills på morgonen när vi glömde slå av värmefläkten då vi satte på värmeplattan. Då försvann landströmmen. Skepparen kollar om automatsäkringen i elstolpen i land har löst ut men så är det inte. Han springer omkring och kollar flera uttag. I en del finns det ström i andra inte. Nåväl det får bero. Senare påpekar vi i baren att vi saknar ström. Vi får då reda på att det kostar EUR 4 om man vill ha ström. Det vill vi inte ha för det priset så skepparen riggar upp den extra solpanelen och vi får laddning på batterierna.

Till kvällen kommer vår son med flyg från Sverige. Vi går en lååång promenad in till centrum och lyckas till slut hitta hans hotell där vi ser varandra vid hotellets reception. På vägen dit går vi förbi en lite speciell bro.

Bron som föreställer en harpa.

Det är gott att få svinga en bägare med sin son. Vi dricker naturligtvis Guiness. Guiness bryggs här i Dublin. Notera harpan på glasen som är loggan för ölet och faktiskt också är Irlands stadsvapen. Nu förstår ni kopplingen till bron ovan.

Vi svingar våra bägare.

0

Vi kommer iväg kl 9, 2 timmar innan tidvattnet vänder till vår fördel. Här borta är det mycket som skall stämma. Tidvatten, vindriktning och vindhastighet. Det skall också gärna vara dagtid när man seglar men det får man ofta ge avkall på.

Det blir fin segling med gennaker förbi Mull of Kintyre. Men, efter det dör vinden totalt och vi får använda motorn. Det blir totalt 24 timmar motor för att komma hela vägen till Dublin på Irland.

Pia och jag lyckas sova vardera ca 2 timmar under dygnets mörka timmar. Väldigt skönt med autopilot och vår nya tygvägg vid sprayhooden. Det var kallt nog ändå på småtimmarna.

Vi kommer fram vid 15-tiden och blir inlotsade av hamnkontrollen via VHF-radion. Vi förtöjer vi pontonbryggan i Poolbag Marina som ligger en halv timmes promenad till centrum. Detta är vårt första besök på Irland över huvud taget.

Hamnen är väldigt industrialiserad, kanske t.o.m mer än Göteborg. Charmig är väl det sista man skulle kalla den. Hade det inte varit för besök av vår son hade vi nog valt något annat.

0

Idag håller vi på att reda ut om vi kan gå söderut i morgon. Det verkar som att vindarna skall avta och vrida mot väst så vi kanske går i morgon förmiddag med siktet inställt på Bangor på Nordirlands ostkust nära Belfast.

Sedan ser det ut som det blir sydligt igen tyvärr. Är det inte för hårt kanske vi kryssar oss söderut under 6 timmarspass när tidvattnet är med oss. Vi kommer ju att ha vind mot ström i det läget och blåser det mycket blir det väldigt otrevlig sjö så det avstår vi från.

0

Vi har legat kvar här för att vänta på bra vindar. I dag åker vi bussen till Bowmore som ligger mitt på Islay. Här finns ju destilleriet med samma namn och vi hade tänkt gå en tour kl. 11 men den verkar vara inställd så vi köper några små provflaskor av olika årgångar. I stället för whiskyprovning blir det kaffeprovning på ett fik eller snarare bokhandel med fik på andra våningen. Vi hittar en bok om sextantens historia och den blir inköpt. Då det inte var någon visning kl 11 tar vi en tidigare buss tillbaks till hamnen.

Distilleriet i Bowmore.

Fika i bokhandeln.

0

I morse gick vi 2 timmar före det att tidvattnet vände så det blev lite motigt ner genom Karerra Sound. När vi kommit ner till Corryvreckan hade vi tidvattnet med oss och precis som för 4 år sedan blev det åka av. Den högsta siffran vi såg för fart över grund var 12 knop. Vi gick alltså inte genom CV utan bara förbi men det var så strömt att vi gick helt på tvären för att hålla oss till den utlagda rutten. Detta berodde på att vattnet forsade in genom sundet mellan Jura och Scarba. (Corryvreckan). Skönt att det inte var ström åt andra hållet för då hade det funnits riska att man hade sugits ut i sundet.

Gryning i Oban strax innan vi går.

Frukost under gång.

11.5 knop över grund.

Vinden var SV så förutom segel fuskade vi med motor också för att kunna avverka de 65 Nm ner till Port Ellen innan tidvattnet börjar sätt emot ordentligt nere vid Islay’s sydspets. Vinden har ökat till 12-13 m/s när vi kommer in i hamnen.

Det finns gott om plats och det verkar inte varit några andra båtar som kommit norrifrån. Det har ju varit betydligt lättare att gå norröver och vi har mött ett antal båtar så dessa har nog legat här.

0

På morgonen åkte vi in till Oban och tog en promenad upp till borgen Mc’Caigs Tower. Det var en redig backe att övervinna och bra för flåset. Sedan gick vi bort till Tesco och inhandlade lite matvaror. Vi tänker gå tidigt i morgon för att ta oss ner till Port Ellen på Skye. Vi är lite jagade känns det som. Det är 2 saker som gör att det känns så. Vår son kommer till Dublin om en vecka och vi skall träffa honom där. Sedan har vi detta med Biscaya. Vi vill försöka vara nere i Cork runt den 15/8 för att ligga där och vänta på ett bra väderfönster för att ta oss direkt ner till Bayona, Spanien. Det bör ta ca 6 dygn med de rätta vindarna. Vi går alltså inte till La Coruna som annars det vanliga.

Nedan lite bilder på borgen och det fina vädret vi har här.

Lågvatten. Borgen uppe till vänster.

Borgen.

Pia under rabarberparaplyer.

Borgen inifrån.

Fint väder fast det fäller visst ut ”lite”.

0

Vi gör ingenting. Vi var i alla fall uppe på restaurangen/puben och fick oss en öl. Jovisst ja, jag lyckades också installera skrivaren så nu kan vi skriva ut väderrapporter.

0

Vi vaknar kl 6 och skruvar dit vattennivågivaren så länge. Den får vi åtgärda när vi kommer till Oban dit vi siktar idag. Pia fixar frukost när vi gett oss iväg ner genom Sound  of Mull. Det är lite vind så det får bli motor. Vi har enligt planen medström med någon knop. När vi har en kvart kvar till hamnen ropar vi upp hamnkaptenskan och frågar om vi kan få en ”berth” för natten. Jodå det går fint och vi blir dirigerade till brygga C.

Vi lägger oss längst ut på brygga C. Klockan är nu 11 och skepparen stegar upp till receptionen och betalar hamnavgiften £23.

Vi ligger egentligen inte i själva Oban utan på ön Karerra mitt emot staden där Oban marina finns. För att komma in till staden finns det båtskyttlar som går varje timma. Ligger man i hamnen ingår gratis transport med dessa. Vi var ju här 2011 när vi var med i Malts Cruise så vi kan rutinerna.

Så nu kan vi ta itu med vår lilla vakenhållare (givaren). Efter lite fundering kommer vi fram till att vi kan lägga 3 tunna linor runt flottören. Det borde få tyst på den lilla rackaren.

Så här såg det ut efter att vi modifierat givaren. Kanske skall jag skicka in detta som tips till WEMA som är producenten av givaren.

Förbättrad WEMA-givare.

TRUD i Oban.

0

Nu passar vi på att göra ordentligt med distans. Vi går kl 06:30 och besättningen i en av de engelska båtarna är uppe och fotograferar hej vilt när vi passerar honom. Undra vad som var så intressant med oss ? Kanske har det aldrig varit någon svensk båt i denna hamn. Det blir fullt ställ (alla segel satta) och spirad genua mest hela vägen. Vi har medström från kl 7 och 6 timmar framåt. När vi kommer ner till Canna har vi ordentligt med motström och här grundar det upp till ca 25 meter. Vi länsar ju och har då vinden med oss och strömmen emot. Sjön blir ju då naturligtvis lite orolig (hög) men det är egentligen inga problem och emellanåt visar loggen 11 knop  när vi rutschar nedför vågorna. Gör man så bra fart spelar det ganska liten roll att man har motström så vi står på. Annars hade vi fundering på att vila på ankaret inne i viken på Canna medans strömmen var emot.

Sista biten fram till Tobermory (1 timma) blir för motor då vinden dör. Vi hade tänkt att ankra där men det ligger en massa bojar för besökare i vägen så vi tar helt frankt en sådan i stället. Klockan är nu lite efter 23 och vi har varit igång nästan 17 timmar och gjort över 85 Nm.

Tanken är att vi skall sova här medans tidvattnet är emot och gå kl 6 igen. Vi kryper till kojs men vad är detta ? Det låter något plingigt akterut. Vi far runt och öppnar och stänger skåp och sittbrunsbänkar. Det lyssnas och örat läggs i varje utrymme. Konstigt, det är jättesvårt att reda ut var detta ljud kommer ifrån. Vi ger oss dock inte och till slut tycker skepparen att det låter som det kommer inifrån vattentanken. Hmmm, Pia tycker det låter som att någonting har lossnat. Vi har en genomskinlig lucka på tanken och genom att lysa ner i den ser man att flottören till givaren guppar mot stången och ljudet fortplantas ut i plåten. Hur kan man konstruera en sådan vakenhållare. Vi kommer aldrig att kunna somna med en sådan tingest till oljudsskapare. Fram med verktygslådan och skruva loss givarkabeln för att kunna skruva ut givaren. När vi får ut den ser vi att det är ett alldeles för stort glapp mellan flottör och stång. Vi låter givaren vara urskruvad under natten och somnar därmed sött, eller inte.

När vi är på väg att somna börjar det bånka i bordläggningen. Det är bojen som studsar mot bordläggningen vid Pias ena öra. Förbannat. Pia tar sig ut och tämjer TRUD så hon snällt kommer runt bojen och hamnar i lä om den. Vad det skall vara svårt att få lite lugn och ro när man är så trött.

0

Vi fortsätter att tugga söderut nu när vindarna är förliga. 55 Nm idag. Vi går söder om Shiant Islands då det kan vara farliga ”overfalls” på  insidan. Hamnen blir North Harbour på Scalpay. Vi är nu på Yttre Hebriderna och har ett fint läge att ta oss runt Skye. Där finns det berömda destilleriet Talisker som producerar öns enda Whiskey.

I hamnen ligger 2 andra båtar, båda engelsmän. Under natten blåser det ordentligt och vår kamin är missnöjd med det undertryck som bildas i ruffen vilket gör att den protesterar emellanåt genom att puffa ut rök. Det blir så p.g.a. att doradeventilerna är  riktade akterut och suger ut luften ur båten.

I fortsättningen kommer vi att rikta om ventilerna när vi ligger för ankar.

0